Regionplan
2027–2029

Gruppledaren har ordet

Region Västernorrland ska vara en plats där människor vill leva, bilda familj och arbeta. En region där ingen lämnas i ofrivillig ensamhet. Vi prioriterar nära vård, idéburen kraft och stärkt familjebildning. Rädda inlandsvården genom idéburen drift av Sollefteå sjukhus, utöka fertilitetsvården för fler barn och bryt isolering i glesbygd med levande mötesplatser. Varje krona ska gå till patienten, personalen och framtidens invånare – inte till onödig byråkrati. En trygg, växande region kräver handlingskraft. Kristdemokraterna levererar den för hela Västernorrland. Vi bygger ett samhälle som håller ihop.

• Rädda Sollefteå sjukhus via idéburen drift, snabb nystart – vinster återinvesteras lokalt. Trygg vård i inlandet.
• Fler barn i Västernorrland, från 3 till 6 IVF – försök, syskonförsök och förebygg missfall. Vi bygger framtiden nu.
• Bryt ofrivillig ensamhet, gemenskap på recept och idéburna mötesplatser minskar ohälsa och ökar trivseln i länet.

Vår vision – Ett Västernorrland

Kristdemokraternas regionplan för Region Västernorrland 2027–2029 har visionen "Ett Västernorrland".

Gemenskap och samanhållning

Hela regionen ska vara med när vi skapar utveckling. Det är med gemensamma tag, respekt och ett helhetsperspektiv som vi möter framtiden positivt och kan skapa en regional vi-känsla, "ETT Västernorrland".

Ett aktivt folkhälsoarbete

Ett aktivt folkhälsoarbete och tidiga insatser inte minst när det gäller psykisk ohälsa lägger en stark grund för att länets invånare ska få leva ett bra liv och med god hälsa långt upp i åren. En satsning på förebyggande arbete gör inte bara att befolkningens hälsa förbättras utan innebär också att kostnadsökningstrycket minskar.

Vårda vården – utveckla primärvården

Västernorrland lägger minst pengar per invånare i landet på primärvården. Ändå förväntas primärvården vara första linjens vård även i vårt län, framför allt för att avlasta specialistvården. För att den ska klara det måste vi satsa på primärvården. Det ska ske genom ökade ekonomiska anslag men också genom att överföra verksamheter från specialistvården till primärvården.

Förnyelse och långsiktighet

Målet är att Region Västernorrland genom förnyelse och långsiktighet under planperioden får ordning på ekonomin. Med respekt, gott bemötande samt förbättrad intern och extern kommunikation och dialog återupprättas förtroendet hos såväl länets invånare som regionens medarbetare.

Ett livskraftigt Västernorrland

Västernorrlands arbete för en hållbar och klimatanpassad utveckling får inte stanna av utan måste fortsätta. Regionens hållbarhetsplan med stark koppling till Agenda 2030 är viktig för att uppnå detta.

Satsa på medarbetarna och använd goda exempel

Förtroendet hos medarbetare och länets invånare för politikernas förmåga till styrning och ledning brister. Det här visar sig genom svårighet att rekrytera och behålla personal och höga kostnader för hyrpersonal. Det sägs också att man inte lyssnar på sina medarbetare, att man inte vill ta till sig lösningar som prövats med framgång i andra regioner och man vill aldrig vara först med att prova nya idéer som kan höja effektivitet, förbättra kvalitet, stärka patientsäkerhet eller ge bättre arbetsmiljö. Det måste finnas utrymme för detta i vår region. Det måste gå att förändra. Ett tankeskifte hur man bäst styr och leder regionen, minska dagens enorma behov av inhyrd personal (stafetter) och ge oss den kompetens regionen behöver på rätt plats. Det behöver göras stora satsningar på personalen!

Kristdemokraterna i Regionfullmäktige

Maria Borgehammar, Joakim Jonsson, Gunlög Jacobsson, Daniel Ekdahl, Mona Hammarstedt och Christina Ögrim.

Övergripande sammanfattning

Denna regionplan har som mål att med starka ledord samt tydliga, konkreta förslag ge en ny inriktning för ett starkare Västernorrland. Genom konkreta förslag förbättras regionens förutsättningar att bedriva en kostnadseffektiv vård med hög kvalitet och god bemanning.

Ledord för regionen

Region Västernorrland behöver ledord som anger de kärnvärden eller grundvärderingar som regionen står för nu och i framtiden. Ord som ska genomsyra alla verksamheter och regionen som helhet. Här är tre ledord som reflekterar dessa värderingar.

Hållbarhet

Vi strävar efter hållbarhet i allt vi gör

• En genomtänkt personalpolitik är grundläggande för en hållbar arbetsmiljö
• Fokus på en god ekonomisk hushållning säkerställer en stabil framtid
• Länet hålls ihop genom att motverka centralisering som skadar sammanhållningen
• Vi jobbar för en hållbar värld för framtidens generationer

Kvalitet

Vi arbetar för kvalitet i alla våra verksamheter

• Främjande av god arbetsmiljö för våra medarbetare
• Hög kvalitet i vården ger högre patientsäkerhet och färre undvikbara vårdskador
• Kvalitet i vården innebär att man minskar behovet av återbesök och minskar vårdköerna.
• Genom att tillvarata goda exempel utvecklas vården

Omtanke

Vi visar omtanke i allt vi gör

• Vårt vårdarbete genomsyras av omtanke om patienten
• Vi visar omtanke om vår personal genom att skapa en stödjande och trygg arbetsmiljö
• Omtanke om våra invånare styr våra beslut och insatser i regionen
• Vi visar omtanke om varandra och bygger en kultur av respekt och samarbete

Genom att fokusera på dessa tre ledord kan Region Västernorrland säkerställa att alla verksamheter och initiativ är i linje med regionens kärnvärden och grundvärderingar, vilket bidrag till en hållbar utveckling för alla invånare.

Målområde 1: En attraktiv arbetsgivare

Med hjärta för den egna personalen

För att långsiktigt säkerställa en vård av hög kvalitet krävs en målmedveten strategi för kompetensförsörjning och förbättrad arbetsmiljö. Kristdemokraterna ser det som avgörande att Region Västernorrland är en attraktiv arbetsgivare för vårdens alla yrkesgrupper. Genom att vara en attraktiv arbetsplats kan man dra till sig nya och tidigare medarbetare, samtidigt som man får dem att vilja stanna kvar för att man trivs och känner att man har det bra. En attraktiv arbetsplats innebär inte bara att man erbjuder konkurrenskraftiga löner, kompetensutveckling och karriärmöjligheter, utan också att regionen erbjuder ett långtgående inflytande över sina medarbetares arbetssituation och arbetsmiljö. Grundbemanningen ska utvärderas. Anställning av fler medicinska sekreterare och undersköterskor ger legitimerad personal mer tid att ägna sig åt patienter och att arbeta inom sitt utbildningsområde. Region Västernorrland strävar efter att ge personalen möjlighet att i mycket högre grad styra över arbetstidens förläggning. Exempel på hur detta kan genomföras är att höja Ob-tillägget samt att vi ger möjlighet till så kallad veckoslutstjänstgöring, vilket innebär att man jämnar ut personalens tillgänglighet mellan vardagar och veckoslut, samtidigt som man möjliggör för en kortare veckoarbetstid med bibehållen ersättning. Anställda ska känna att man har en rättvis lön när man går till jobbet. Först när personalen är nöjd kommer kostnaderna för hyrpersonal (stafetter) att minska.

Konkreta förbättringar

• Se över grundbemanningen
• Höjt ob-tillägg för de personalgrupper som har detta
• Stödja medarbetare för en utökad möjlighet att styra arbetstidens förläggning
• Ta fram en strategi för långsiktig kompetensförsörjning
• Satsa på utbildningstjänster, handledning och karriärutveckling

Arbetsmiljö och trivsel

God arbetsmiljö där personalen trivs och har förmåner jämförbara med övriga arbetsmarknaden ska vara en självklarhet i Region Västernorrland. Det är genom en positiv arbetsmiljö och konkurrenskraftiga förmåner som vi attraherar och behåller kvalificerad personal/medarbetare. Tidigare exempel såsom utlottning av enstaka fruktkorgar och indragen julbelysning under årets mörkaste månader är inte adekvata ersättningar. Dessa visar mer på bristande förståelse för personalens behov och verklighet. En av de viktigaste frågorna när det gäller att komma till rätta med bemanningskrisen i Västernorrland är att säkerställa att alla medarbetare har en hälsofrämjande och trivsam arbetsmiljö. För att identifiera och åtgärda eventuella brister måste därför en noggrann inventering av arbetsmiljön omedelbart påbörjas. Genom en direkt dialog med berörda kan viktig information och förslag till förbättringar samlas in. Regionen förespråkar valfrihet mellan friskvårdsbidrag och friskvårdstimme, eftersom det uppmuntrar till en hälsosam livsstil och främjar välmående på arbetsplatsen. Utan dröjsmål ska en översyn av personalens möjligheter att påverka arbetstidens förläggning genomföras. Syftet är att kompensera för negativa effekter av tidigare arbetstidsreformer och att garantera en mer rättvis och hållbar arbetsmiljö.

Konkreta förbättringar

• Upprätta trivselpeng för våra medarbetare i hela regionen som kan användas fritt för personalgruppen
• Etablera arbetsmiljöfrämjande åtgärder som exempelvis arbetsskor, trivselbefrämjande, åtgärder i personalutrymmen och tekniska hjälpmedel
• Utföra en översyn av personalens möjligheter kring arbetstidsförläggningen och överlämningar mellan arbetspass

Karriär- och kompetensutveckling

Region Västernorrland ska inrätta karriärtjänster för erfarna och yrkesskickliga sjuksköterskor och undersköterskor. Dessa tjänster bör inkludera olika ansvarsområden, såsom coachning, mentorskap, introduktion, vårdutveckling eller avancerad specialistutbildning. Att stärka möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling och stöd för personalen är avgörande för att upprätthålla och förbättra vården. Regionen ska prioritera möjligheter för personalen att vidareutbilda sig inom sina yrken, både under arbetstid och på fritiden. För bristyrken som exempelvis tandvårdspersonal och biomedicinska analytiker, ska regionen aktivt samarbeta med Mittuniversitetet och andra lärosäten för att starta uppdragsutbildningar och säkerställa tillgången till försörjningen av personal inom dessa områden. Genom att investera i personalens kompetensutveckling kan regionen höja vården och säkerställa att medarbetarna har de färdigheter och kunskaper som krävs för att möta de ständigt föränderliga behoven inom vården. Detta är en investering i både personalens framtid och regionens vårdkvalitet.

Konkreta förbättringar

• Införa karriärtjänster i form av utvecklingssjuksköterskor och utvecklingsundersköterskor som både arbetar i vården och har avsatt arbetstid för vårdnära utveckling
• Utöka möjligheterna att vidareutbilda sig till sjuksköterska eller specialistsjuksköterska – Exempelvis genom att utbilda sig på betald arbetstid
• Erbjuda betald tjänstledighet med 5 arbetsdagar per år vid tentamen införs, samt möjlighet att få betalt för kurslitteratur. Båda under förutsättning att det är studier som är kopplade till arbetsuppgifterna
• Etablera mentorskapsprogram där erfarna medarbetare stöttar yngre kollegor
• Samarbeta med Mittuniversitetet och andra lärosäten för att upprätthålla en god kompetensutveckling hos befintliga medarbetare samt kompetensförsörjning hos framtida medarbetare

Effektiviseringspott

Region Västernorrland strävar efter att förbättra sig själv genom att införa en effektiviseringspott. Tanken är att ge verksamheter flexibilitet och handlingsutrymme för att snabbt kunna genomföra förbättringar och effektiviseringar, utan att behöva invänta politiska beslut. Exempel på användningsområden kan vara investeringar i ny teknik eller utrustning som kan bidra till ökad effektivitet, utbildningar eller kompetensutveckling för personalen för att kunna arbeta mer effektivt, eller implementering av nya processer eller arbetsmetoder som kan förbättra verksamheten. Det är så man uppnår en tillitsbaserad styrning på riktigt.

Konkreta förbättringar

• Införa en effektiviseringspott
• Stärka kommunikationen med medarbetare för att hitta förslag till förbättringar av den lokala arbetsmiljön

Medarbetarskap och ledarskap

Den personalpolitiska styrningen i regionen uttrycks i Medarbetarskap och ledarskap i Region Västernorrland[^1^.](#_bookmark10) Medarbetare inom cirka hundra olika professioner arbetar inom regionen. Det är viktigt att medarbetarna känner sig delaktiga och är med och utformar arbetet och arbetsplatserna. Regionen ska aktivt bidra till att fördomar och diskriminering motverkas och bekämpas. Ett framgångsrikt arbete för jämställdhet, integration och mångfald bidrar till regionens attraktivitet. 1 *Medarbetarskap och ledarskap i Region Västernorrland.* Region Västernorrland (Dokumentnummer 538814)

Målområde 2: En god och nära vård

God och nära vård

Region Västernorrlands hälso- och sjukvård ska präglas av hög kvalitet, god tillgänglighet och likvärdighet oavsett bostadsort. En nära vård med individen i centrum är en grundförutsättning. Patientens behov, valfrihet och rätt att välja vårdgivare är prioriterad. Kvalitet ska styra, inte driftsform, och en mångfald av aktörer skapar förutsättningar för innovation, effektivitet och bättre resultat. Alla vårdgivare ska ersättas konkurrensneutralt för att garantera rättvisa villkor. En hållbar vårdstruktur kräver en stark och välfungerande primärvård. De senaste åren har flera viktiga verksamheter avvecklats på Närvården i Härnösand vilket försämrat för äldre, multisjuka och kroniker. Närvården Härnösand ska vara en förebild för god och nära vård i Västernorrland. Vårdutbudet i Härnösand ska därför ses över och utvecklas. För Ångeborna är det är det inte mindre än 10 mil till närmsta sjukhus. Genom att erbjuda ett bredare utbud av vårdtjänster på hälsocentralen i Ånge minskar behovet av långa resor för att få vård. Det stärker också samarbetet med Region Jämtland-Härjedalen. Genom dessa satsningar bygger vi en vård som möter dagens och morgondagens behov. Det stärker förutsättningarna för en trygg, tillgänglig och långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård i hela Region Västernorrland.

Konkreta förbättringar

• Neddragningarna på Sollefteå sjukhus stoppas för att säkerställa en tillgänglig och nära vård samt en god vård på lika villkor för hela befolkningen så som det står skrivet i Hälso- och sjukvårdslagen
• Primärvården förstärks för att minska belastningen på specialistvården
• Närvården i Härnösand utvecklas till en förebild för god och nära vård i Västernorrland
• Utbudet av vårdtjänster i Ånge ses över för att minska behovet av långa resor för att få vård
• Ambulanssjukvården stärks för att ge bättre responstider och god tillgänglighet i hela länet

En god och jämlik folkhälsa

För att minska trycket på vården när gruppen äldre blir allt större är ett strukturerat och långsiktigt arbete för bättre folkhälsa av mycket stor betydelse. Genom att främja en friskare befolkning i Västernorrland kan belastningen på vården i länet minska. I sin tur kommer detta öka tillgängligheten till andra vårdtjänster. Folkhälsan måste av den anledningen vara ett prioriterat område i Region Västernorrland, där exempelvis hälsosamtalen som utförs i primärvården spelar en viktig roll. För att säkerställa att arbetet för bättre folkhälsa faktiskt utförs och ger önskade resultat är det avgörande att arbetet struktureras och genomförs konsekvent. Hälsosamtalen är en viktig del för att öka engagemanget och motivationen i bland annat friskvårdsaktiviteter som därigenom främjar en friskare befolkning.

Konkreta förbättringar

• Stärka samarbetena med kommuner och civilsamhället för att skapa en bättre helhetssyn på folkhälsan
• Utöka användandet av hälsosamtal genom att erbjuda mer information, stöd och motivation till äldre
• Ta fram en handlingsplan för att öka användningen av friskvårdsaktiviteter

Egenvård

Möjlighet ska ges till länets invånare att få utbildning i egenvård. Regionen ska också införa egenvårdsrum i primärvården där patienterna själva kan testa sitt blodtryck eller ta prover på samtliga hälsocentraler. Egenvård är viktigt för att främja rätten till självhjälp. Genom att ge möjlighet till egenvård inom primärvården, ger vi människor möjlighet att ta ansvar för sin egen hälsa. Främjandet av egenvård ger människor verktygen och utbildningen att vara delaktiga i sin vårdprocess och främjar därigenom ett ökat självbestämmande. Egenvård bidrar till att avlasta primärvården och frigöra resurser för mer allvarligt sjuka patienter. Det är viktigt att notera att egenvård inte ersätter professionell vård. Man ska inte underskatta vikten eller betydelsen av det personliga mötet. Förslaget kan komplettera och stödja primärvården. Genom att erbjuda egenvårdsutrymmen samt tillgång till egenvårdsprodukter och information kan vi främja en mer hållbar och jämlik vård.

Konkreta förbättringar

• Upprätta egenvårdsrum i regionens egna hälsocentraler
• Utöka tillgången till, samt information, kring egenvårdsprodukter

Första hjälpen till psykisk hälsa

De senaste årtiondena har den psykiska ohälsan ökat kraftigt. Andelen unga som lider av oro och nedstämdhet har fördubblats de senaste 15 åren och uttag av ADHD-läkemedel och antidepressiva läkemedel har mångdubblats. Det är vanligt att ungdomar lider av sömnproblem, oro och värk, och tre av fyra personer i Sverige har antingen själv upplevt eller känner någon som lever med psykisk ohälsa. Personer med psykisk ohälsa möts ofta av diskriminering och för många kan det kännas svårt att söka vård. Detta innebär högre dödlighet i sjukdomar som cancer, hjärtinfarkter och stroke. Psykisk ohälsa kan också leda till självmordsförsök och självmord. För att bekämpa detta behöver regionen etablera ett utbildningsprogram i Första hjälpen till psykisk hälsa (MHFA – Mental health first aid) i Västernorrlands län. Detta program ska drivas och utvecklas i nära samarbete med länets kommuner och relevanta organisationer.

Konkret förbättring

• Införa ett utbildningsprogram i första hjälpen till psykisk hälsa (MHFA).

Ofrivillig ensamhet

Beräkningar visar att ensamhet medförde extra vård- och omsorgskostnader i Sverige på drygt 12 miljarder kronor i form av fler vårdbesök och oplanerade inskrivningar vid slutenvård år 2017. Utifrån Västernorrlands befolkningsunderlag innebär detta merkostnader år 2024 på över 300 miljoner kronor – årligen. Regionen vill ta sig an detta och arbeta fram en långsiktig strategi för arbetet mot ofrivillig ensamhet. Att motverka ofrivillig ensamhet är av vikt då det leder till negativa konsekvenser för individers hälsa och välbefinnande. En kartläggning av ensamhetens omfattning är nödvändig för att förstå problemens verklighet och behov. Det ger en grund för att utforma effektiva åtgärder och resurser som kan erbjuda stöd och gemenskap till de som lider av ensamhet. Identifieringen och adresseringen av ensamhet kan användas för att främja en bättre psykisk hälsa och livskvalitet för invånarna i Region Västernorrland över tid.

Konkreta förbättringar

• Kartlägga ensamhetens omfattning i länet
• Ta fram en långsiktig strategi för arbetet mot ofrivillig ensamhet
• Säkerställa tillgången till stöd och hjälp för personer som lider av ensamhet genom att utvidga befintliga stödtjänster och erbjuda lättillgänglig rådgivning och stöttning
• Upprätta ett program för att främja psykiskt välbefinnande

Vårdval

Vårdval Västernorrland infördes i januari 2010. Det är en lagstadgad reform som ökar patientens valfrihet[.^2^](#_bookmark20) Det har hjälpt till att korta vårdköerna[^3^](#_bookmark21) och patienterna har i större utsträckning möjligheten att själva välja när, var och hur de vill träffa sin läkare. Patienternas valfrihet och formerna för det fria vårdvalet ska därför värnas och utvecklas. Utförare erbjuder primärvård utifrån förutsättningar som fastställs av politiken i Uppdrag Primärvård. Vårdvalsreformen har skapat möjlighet för patienter att välja bort den vårdgivare som inte håller måttet och att välja en utförare som kanske ligger närmare jobbet snarare än inom ett visst geografiskt område kring din bostadsort. Det gör att patienten i större utsträckning har möjlighet att själv välja när, var och hur de vill träffa sin läkare. Region Västernorrland ska utvärdera vilka vårdcentraler som fungerar effektivt gentemot de som inte gör det, i syfte att patienterna får tillgång till så högkvalitativ vård som möjligt. Efter identifieringen av vilka centraler som behöver förbättringar kan prioriterade åtgärder vidtas för att återskapa en mer effektiv verksamhet och för att säkerställa att patienterna får tillgång till en god och nära vård. Dessa åtgärder kan omfatta utbildning och kompetensutveckling, ökad samverkan och finansiering samt eventuella privatiseringar. Med vårdval ges även medarbetare inom vården möjlighet att välja arbetsgivare. Detta skapar en positiv press på Region Västernorrlands att förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor i regionens egna verksamheter.

Konkreta förbättringar

• Utvärdera vilka vårdcentraler som fungerar effektivt i syfte att patienterna får tillgång till så högkvalitativ vård som möjligt
• Vidta prioriterade åtgärder för att återskapa en mer effektiv verksamhet - Åtgärderna kan omfatta kompetensutveckling, utbildning, ökad samverkan, finansiering och eventuella privatiseringar

Genom att implementera dessa förbättringar kan Region Västernorrland ytterligare stärka vårdvalet och säkerställa att patienter får tillgång till högkvalitativ och tillgänglig vård.

Frigöring av folktandvården

Vi önskar lyfta fram behovet av politiska strukturella förändringar, exempelvis att överväga en bolagisering av Folktandvården i Västernorrland, alternativt att öppna en egen nämnd med tandvårdsuppdraget. Det nuvarande systemet, där folktandvården organisatoriskt ingår under hälso- och sjukvårdsnämnden, har visat sig vara krävande och ineffektivt. Genom att omstrukturera den politiska organisationen skulle vi kunna uppnå flera fördelar som skulle gynna både tandvårdspersonalen och patienterna i regionen, däribland att ha en organisation som specialiserar sig på endast folktandvården, istället för att bli en mindre punkt av många under ett långt hälso- och sjukvårdsansvar. Att omvandla folktandvården till ett eget bolag skulle även ge den större självständighet att fatta snabba och effektiva beslut. Det skulle minska den administrativa bördan och ge möjlighet till mer flexibla anställningsvillkor och rekryteringsprocesser, samt låtit folktandvården hamna i större fokus i regionen och därmed ge ökade möjligheter för specialisering. Dessutom skulle det ge en tydligare struktur för ekonomisk styrning genom att lyfta ut Folktandvården, det skulle vara enklare att följa upp och hantera ekonomiska resurser, vilket i sin tur skulle kunna leda till en mer effektiv användning av budgeten och ökad transparens.

Konkret förbättring

• Bolagisera, alternativt öppna en egen nämnd för Folktandvården

2 Lag (2008:962) om valfrihetssystem. 3 Myndigheten för Vårdanalys. *Låt den rätte komma in.* Stockholm: TMG Sthlm. sid. 15. ISBN 978-91-87213-25-0

Förebyggande tandvård

Det finns ett samband mellan tandhälsa och allmän hälsa. Därför är det hälsofrämjande och förebyggande arbetet viktigt för samtliga patientgrupper. Den uppsökande verksamheten för den äldre generationen behöver förstärkas med satsningar på geriatrisk läkarkompetens. På sikt ska tandvården ingå i den vanliga hälso- och sjukvården. Ett tak för kostnaden för undersökning hos tandläkare/tandhygienist på samma nivå som i den ordinarie vården ska därför införas. För barntandvården har Folktandvården ett särskilt ansvar, likaså för bedömningstandvård och nödvändig tandvård. I åldersgruppen 3–15 år har de maximala revisionsintervallen försämrats. Detta ska återställas till det av Socialstyrelsen rekommenderade intervallen för att upprätthålla en god tandstatus hos befolkningen. All statistik visar att det lönar sig!

Konkret förbättring

• Införa tak för kostnaden för undersökning hos tandläkare/tandhygienist motsvarande enhetstaxan i övriga vården
• Återställa till Socialstyrelsens rekommenderade revisionsintervall i åldersgruppen 3–15 år

Patientsäkerhet

Det systematiska patientsäkerhetsarbetet är lagstadgat[.^4^](#_bookmark25) Sedan 2010 har regionen en nollvision mot vårdskador, dvs. en nollvision mot lidande, skada eller sjukdom samt dödsfall som kunnat undvikas om lämpliga åtgärder satts in. Särskild uppmärksamhet riktas mot förhindrande av smittspridning respektive utveckling av antibiotikaresistenta bakteriestammar, vidare måste vårdplatsstrukturen vara adekvat för att behålla möjligheten till att förhindra smittspridning genom isolering. Det är inte lätt att rengöra en säng för hand och få den riktigt ren och massor av tid går förlorad som kunde gått till mer patientnära arbete. En central sängtvätt kan därför ge bättre arbetsmiljö och minskat lidande för patienter. Motion om detta bifölls för sex år sedan och utredningen för att införa detta är klar sedan länge. Nu är det dags att gå till handling – En central sängtvätt ska införas på länets tre sjukhus.

Konkret förbättring

• Införa en central sängtvätt på länets tre sjukhus

Palliativ vård

Den palliativa vården ska planeras utifrån patientens och anhörigas behov och önskemål. Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv på människors behov, både fysiska, sociala, psykiska och andliga. Mellannorrlands Hospice, som drivs av en stiftelse med stöd av Region Västernorrland är länets enda hospice. Behovet av platser är stort och regionen ska därför utreda förutsättningarna för att inrätta ytterligare ett hospice för länets norra del.

Konkret förbättring

• Utreda förutsättningarna för ett hospice i länets norra del

4 Patientsäkerhetslag (2010:659)

Psykisk ohälsa bland hbtqi-personer

I Socialstyrelsens rapport "Psykisk ohälsa bland personer i samkönade äktenskap" framgår att hbtqi-personer på grund av diskriminering och negativt bemötande utsätts för mer stress. Detta gör att psykisk ohälsa, användande av psykofarmaka och riskbruk av alkohol är vanligare bland hbtqi-personer. En god och jämlik folkhälsa för alla i Västernorrland innebär att hbtqi-frågor och bemötande inom hälso- och sjukvården i stort måste lyftas fram och arbetas med.

Konkreta förbättringar

• Öka kunskapen hos medarbetare kring hbtqi och psykisk ohälsa
• Arbeta kontinuerligt med att förbättra bemötandet inom hälso- och sjukvården.

Ungdomsmottagningar

Tidiga insatser och god tillgänglighet till ungdomsmottagningarna är viktiga för länets unga. Inte minst för att förhindra utveckling av allvarligare problematik och minska antalet elever som inte fullföljer sin skolgång. Det måste säkerställas att ungdomsmottagningarna får full finansiering framöver och inte tvingas använda tid, kraft och energi på att bedriva olika projekt för att få in pengar. Det är inte långsiktigt hållbart och skapar sämre arbetsmiljö och arbetsvillkor för personalen.

Ambulansflyg

Region Västernorrland bör driva på för att ambulansflygverksamheten i Sverige förstatligas. Ambulansflyget är en stor fråga som berör samtliga regioner där många inte har de resurser som krävs för att driva det i egen regi. Av denna anledning är det angeläget att låta ambulansflyget istället bli en nationell angelägenhet för att säkra jämställdheten mellan regionerna. I Tidöpartiernas ansvarsutredning diskuteras redan frågan kring ansvaret för ambulansflyget. Förstatligandet av ambulansflyget i Sverige skapar möjligheter för Region Västernorrland att istället fokusera på sina kärnuppgifter samtidigt som det skapar en mer samordnad hälso- och sjukvård i hela landet.

Konkreta förbättringar

• Stödja förstatligandet av ambulansflygverksamheten för säkerställd jämställdhet mellan regionerna

Målområde 3: Ett Västernorrland som håller ihop, växer och utvecklas

Ett starkt och växande näringsliv

Region Västernorrland har en väldigt låg andel köp av verksamheter från privata företag, ideella föreningar och stiftelser. 2022 uppgick dessa till 6,8 % av all verksamhet. Riksgenomsnittet för hela landet var samma period 18,4 %[.^5^](#_bookmark33) Regionen vill ha ett starkt och växande näringsliv och verkar därför för att höja denna andel. Målet för planperioden är att nå minst 10 % och inom 5 år uppnå genomsnittet för riket. Flera av länets kommuner arbetar aktivt för ett bättre företagsklimat. Företagsklimatet brukar mätas av Svenskt näringsliv i en ranking. Vid sidan om Timrå kommun så är kommunerna lågt rankade. I samverkan med kommunerna ska regionen därför se över sitt bidrag i ett förbättrat företagsklimat i länet.

Konkret förbättring

• Öka andelen köp av verksamheter från privata företag, ideella föreningar och stiftelser

Folkhögskolor

Folkhögskolorna bidrar till en demokratisk utveckling av samhället och skapar möjligheter för människor att påverka sin livssituation. Regionen är huvudman för tre egna folkhögskolor: Hola, Ålsta samt Örnsköldsviks folkhögskola. Regionen lämnar också bidrag till de två rörelsedrivna skolorna i länet, Härnösand och Mellansel. Folkhögskolornas betydelse för Västernorrland och dess invånare ska inte underskattas utan deras verksamheter ska värnas, utvecklas på de mindre orterna där tillträde till högre utbildning annars skulle saknas.

Konkreta förbättringar

• Utveckla folkhögskolorna på länets mindre order
• Samordna folkhögskoleinfrastrukturen med yrkesutbildningsplatser

Norrtåg

Ådalsbanan och Ostkustbanan är avgörande för att binda samman kommuner och regioner i Sveriges fyra nordligaste län. Bolaget och dess trafik ska fortsätta utvecklas. Regionen måste fortsätta arbeta för att staten förstår behovet av dubbelspår på Ostkustbanan och att ytterligare investeringar krävs på Ådalsbanan för en effektiv trafik för persontrafik med tåg till och från Sollefteå. Det är orimligt att Sollefteå ska vara enda kommunen i länet som inte har persontrafik på järnvägen.

Konkreta förbättringar

• Fortsätt att driva på för investeringar på Ådalsbanan
• Arbeta aktivt för att övertyga statliga aktörer om behovet av dubbelspår på Ostkustbanan

Kultur

Regionens satsningar på kultur syftar till att skapa en jämlik tillgång till kultur för alla. Kulturen ska engagera invånarna och främja allas möjligheter att skapa, berätta, uttrycka sig och sin åsikt. Scenkonst Västernorrland AB har en bred verksamhet och ger inte minst många barn och unga upplevelser för livet. Det finns stora möjligheter att utveckla verksamheten. Idag står verksamhetsanslag och övriga anslag för 90 % av intäkterna. Biljettintäkter och köp av föreställningar/arrangemang står således för endast 10 % av intäkterna\ För att få mer kultur för de skattemedel som regionen idag anslår, ska bolaget ges ett tydligt ägardirektiv att öka sin egenfinansiering genom att öka biljettintäkter och intäkter från sålda föreställningar/arrangemang. Tillämpning av fribiljetter bör ske väldigt sporadiskt. Idag ägs scenkonstbolaget av regionen och Sundsvalls kommun. En översyn av ägarskapet behöver göras för att säkerställa att de kommuner som vill utveckla sitt utbud får möjlighet att bli delägare och få ta större del av kulturen som erbjuds av scenkonsten.

Konkreta förbättringar

• Öka scenkonstbolagets egenfinansiering genom effektiviserade upphandlingar och utökade biljettintäkter
• Upphöra med erbjudande av fribiljetter till förtroendevalda
• Utföra en översyn av ägarskapet av scenkonstbolaget så att fler kommuner ska få möjlighet att utveckla sitt utbud

Kollektivtrafik

Region Västernorrland är medlem i Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län (DinTur), det organ som ansvarar för kollektivtrafiken i länet. Kollektivtrafiken har en stor betydelse för många av länets invånare och besökare. För att få ett mer övergripande perspektiv är målet att på några års sikt genomföra en skatteväxling där regionen tar över ansvaret från kommunerna, att styra, planera och finansiera trafiken. På detta sätt kan olika delar av kollektivtrafiken koordineras bättre, vilket gör det möjligt att skapa mer sammanhängande och enhetliga upplevelser för resenärerna. Ett annat steg är att gå från ett avståndsbaserat biljettpris till ett system med en eller ett fåtal zoner i länet. Detta skulle göra det lätt att veta vad en biljett kostar och göra övergångar enklare. Dessutom innebär förändringen en mindre administrativ börda för kollektivtrafikmyndigheten. Det skall vara enkelt, prisvärt och bekvämt att ta bussen, då kommer fler åka kollektivt. Med fler resenärer kommer man med samma insats av skattemedel öka trafiken eller förbättra säkerhet och trygghet för resenärer och chaufförer genom exempelvis bevakningssystem, fler funktioner i appen, bättre belysning och ökad närvaro av trygghetsvärdar på stationer och fordon.

Konkreta förbättringar

• Arbeta för att regionen får huvudansvaret för kollektivtrafiken (skatteväxling med kommunerna)
• Gå över från ett avståndsbaserat enkelbiljettpris till ett tidsbaserat alternativt system med endast ett fåtal zoner i länet
• Uppmana förbättringar av belysningen vid hållplatser samt se över implementeringen av trygghetsvärdar

6 Siffran är summan av produktionsintäkter och övrigt i förhållande till de totala rörelseintäkterna enligt Årsredovisningen 2024

##

Målområde 4: Ett hållbart Västernorrland

Klimat- och energi

En av vår tids största utmaningar är Klimatförändringarna. En långsiktigt hållbar strategi behövs när det gäller vår energi och resursanvändning för att vi ska kunna nå både våra lokala och globala klimatmål. För att nå vårt mål om att uppnå klimatneutralitet senast år 2045[^7^](#_bookmark41) finns mycket att göra för Region Västernorrland. Det är viktigt att arbeta både systematiskt och ansvarsfullt med frågan utifrån ett hållbart perspektiv. Regionen kan tex påverka sina koldioxidutsläpp. Även direkta utsläpp samt egna konsumtionsbaserade utsläpp relaterat till varor och tjänster. En stor del av Region Västernorrlands klimatpåverkan grundar sig nämligen i de varor och tjänster som behövs för att våra verksamheter ska fungera. Våra hälso- och sjukvårdsverksamheter är resursintensiva och för att minska klimatpåverkan behövs en övergång till mer flergångsprodukter och -material samt förnybara material. Ett annat viktigt område är bygg- och anläggningsprojekt, både inom kollektivtrafiken och hälso- och sjukvården. Här finns mycket att hämta hem gällande resurseffektivitet och cirkularitet. Här kan vi från början ställa skarpa krav på material, utformning och arbetsmetoder i upphandlingarna, miljöcertifieringar och energiprestanda i de färdiga byggnaderna. För kollektivtrafiken inom Region Västernorrland handlar det bland annat om:

• Omställning till förnybar energi
• Biobränsle eller el från sol, vind eller vatten
• Införandet av elbussar
• Förnybara drivmedel

En viktig del är generellt att förbättra kollektivtrafiken samt påverka resenärerna att välja resa kollektivt, cykla eller gå istället för att ta bilen. Då våra verksamheter använder mycket el – både i trafiken och sjukhusen, behövs ett energieffektiviseringsarbete. Regionen bör se över att utrustning vi köper in kommer från förnybara resurser. Förutom detta kan vi också se över möjligheterna att utöka vår elproduktion, exempelvis genom att installera fler solceller på våra fastigheter. Möjligheten att minska effektuttag från elnätet när det är högt belastat, kan också undersökas. Naturligtvis ska detta i så fall ske utan riskera störningar för våra egna verksamheter. Generellt ska alla våra system vara säkra med backups om något oförutsett inträffar.

Konkreta förbättringar

• Mäta och minska direkta utsläpp från regionens alla verksamheter genom att optimera energianvändningen och minska förbränning av fossila bränslen
• Att hållbarhetsperspektivet får större fokus i upphandlingar
• Installera fler solceller på regionens fastigheter

7 *Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk.* Naturvårdsverket. 11 mars 2024.

En hållbar bemanning med Regional Utbildning

För att kunna säkra kompetensförsörjningen i Region Västernorrland måste man erkänna behovet av en kulturförändring i regionens utbildningsutbud. Det handlar om att skapa en medvetenhet och en vilja att anpassa sig till de regionala förutsättningarna och utmaningarna i dagens arbetsmarknad. Omfamnandet av och anpassningen till nya utbildningsbehov gör det möjligt för regionen att säkerställa en hållbar kompetensförsörjning och fortbildning. En viktig del av kulturförändringen är att omvärdera synen på utbildning och prioritera yrkesutbildningar som leder till jobb. Det innebär att man måste avstå från traditionella uppfattningar om att utbildning måste vara kopplat till kultur och istället fokusera på att utbilda människor inom de områden där det finns brist på arbetskraft i länet. Det är en utmaning att bryta invanda mönster och förväntningar, men det är nödvändigt för att möta de rådande kompetensförsörjningsbehoven i regionen. Förändringarna i skollagen, som trädde i kraft under juli 2023, ställer dessutom krav på huvudmän att väga in arbetsmarknadens behov när de planerar och erbjuder utbildning inom bland annat gymnasieskolan och Komvux. Regionen och kommunerna i länet måste därför samverka när utbildningar inom gymnasieskolan och Komvux planeras, dimensioneras och erbjuds. Samarbetet med näringslivet och regionens egna behov är nödvändiga för att identifiera vilka kompetenser som behövs och anpassa utbildningarna därefter. Genom att involvera näringslivet och regionens egen infrastruktur och möjligheter i utbildningsprocessen kan man säkerställa att utbildningarna är relevanta och att studenterna har goda möjligheter till anställning efter avslutad utbildning. Detta kan exempelvis ske genom jobbgaranti till de som utbildar sig inom vårdsektorn i regionen, där de även erbjuds praktikplats. Fördelarna med att införa fler yrkeshögskoleutbildningar (YH-utbildningar) omfattar utökade möjligheter att lösa bristyrken inom Västernorrlands län. Exempel på sådana yrken är specialundersköterskor inom anestesi och psykiatrispecialiserade undersköterskor likt Region Kronoberg. Genom att införa "Kronobergsmodellen" möter man behoven inom regionens sjukvård och gör sig mindre beroende av hyrpersonal. Införandet av fler YH-utbildningar löser inte bara bristyrken och främjar kompetensförsörjningen i Västernorrlands, utan det kan även vara ekonomiskt fördelaktigt för regionen. Genom att fokusera på YH- utbildningar istället för kulturutbildningar kan regionen få mer ekonomiskt stöd genom statliga bidrag, då man generellt sett erhåller högre statsbidrag per plats för varje YH-plats i jämförelse med folkhögskoleplatserna. De extra medlen som YH-utbildningarna ger kan dessutom stärka regionens skolinfrastruktur, genom att bredda användningen av folkhögskolorna. Detta innebär att man får en utökad verksamhet på länets folkhögskolor och att dess lokaler då även nyttjas av YH-utbildningar. På sikt bidrar det i sin tur till en ökad kompetensnivå och utveckling i Västernorrland, samtidigt som det leder till en lägre arbetslöshet. Mot bakgrund av detta bör Region Västernorrland anpassa sitt utbildningsutbud genom att införa fler YH-utbildningar för att främja regionens egen kompetensförsörjning och fortbildning. Genom att fokusera på utbildningar som leder till jobb skapas en direkt koppling mellan utbildning, vidareutveckling, fortbildning och arbetsmarknad.

Konkreta förbättringar

• Införa "Kronobergsmodellen"
• Erbjuda jobbgaranti till de som klarar sin utbildning inom vårdsektorn
• Samordna folkhögskoleinfrastrukturen med yrkesutbildningsplatser

Effektivare administration för god ekonomisk hushållning

Administrationen har vuxit okontrollerat utan en sammanhängande analys eller deklarerad politisk vilja att hålla den i schack. Antalet tjänster inom administration, inklusive verksamhetsutvecklare och andra liknande roller, har ökat kraftigt sedan länsklinikerna etablerades. För att förbättra vården och minska onödiga administrativa bördor måste administrationen minska avsevärt. Resurser ska istället omdirigeras till kärnverksamheten för att stärka sjukvården och förbättra vården för patienterna. Detta innebär att regionen kommer att genomföra en noggrann översyn av administrationen och identifiera områden där effektivisering är möjlig och där det går att minska kostnaderna för att frigöra resurser som kommer användas på ett mer meningsfullt sätt inom vården. Det pågår förvisso ett begränsat arbete i att minska storleken på administrationen i regionen i vilket det lyfts in en tanke att man ska spara genom att få effektivare upphandlingar. Det är lovvärt, men är inte detsamma som administration. Regionen måste ta ett större kliv framåt i att reducera administrationen och göra en besparing på administration som lever upp till målet om 250 miljoner kronor. Detta kommer att frigöra medel och personalresurser som kan investeras direkt i vården och därigenom förbättra vårdkvaliteten och tillgängligheten. Det är viktigt att notera att erfarenheter från andra delar av svensk sjukvård visar att en effektiv verksamhetsutveckling kommer att resultera i förbättrad vårdkvalitet och samtidigt sänkta kostnader. Inom Region Västernorrland verkar emellertid vårdutvecklingen huvudsakligen bedrivas av projektledare, administratörer och chefer som inte är direkt involverade i vården. Här behövs en tydlig förändring, där sjukvårdspersonal i betydligt högre grad är med och driver vårdutvecklingen baserat på de behov de upplever i sitt dagliga arbete. Detta skulle säkerställa att vårdutvecklingen är mer nära kopplad till verkligheten och att åtgärder anpassas bättre för att möta de specifika behoven inom vården. Administrativ personal som har vårdutbildning och som berörs av minskningen inom administrationen kommer att erbjudas möjligheten att omplaceras till tjänster inom primärvård eller specialistvård. Detta ska ge åtminstone 50 helårsarbeten inom vården under 2027 och 2028, samtidigt som det kommer att lindra effekterna av nedskärningarna inom administrationen och stärka vårdpersonalens tillgänglighet och kompetens. Detta skulle gynna såväl personalen som patienterna och förbättra vården inom regionen. Att implementera AI-teknik bör överses noggrannare för att se om rutinmässiga administrativa uppgifter kan till större del automatiseras. Detta frigör tid och leder till att resurserna för vårdpersonal istället går över till att fokusera på patientvård. AI kan även bistå vid dataanalyser och vårdutveckling, där åtgärder anpassas efter patienternas behov. Allokeringen där regionens personal kan gå över från administrativa tjänster till vårdtjänster minskar dessutom personalbristen i regionen. Att vara i framkant och använda AI för att minska den administrativa bördan innebär att regionen skapar förutsättningar för att förbättra vården och stärka både personalens tillgänglighet och patienternas vårdkvalitet.

Konkreta förbättringar

• Genomföra ytterligare översyner av administrationen för att identifiera områden där effektiviseringar är möjliga
• Utföra en generell översyn över administrativ personal för att se över om administrationen stödjer kärnverksamheten
• Se över bemanningsnivåerna i den administrativa bemanningen för att undvika överbemanning
• Minska antalet tjänster inom administration genom omdirigering av resurser till kärnverksamheten
• Implementera AI-teknik för att automatisera rutinmässiga administrativa uppgifter som frigör tid för vårdpersonal att fokusera på patientvård

Upphandling

Regionen ska sträva efter att optimera sina upphandlingsprocesser och samarbeta med både kommunerna i länet och andra regioner för att förbättra kompetensen inom upphandlingar. Målet ska vara att minska kostnaderna samtidigt som man säkerställer att arbetsvillkor och löner motsvarar kollektivavtalsliknande villkor. Förenkling av upphandlingsprocessen och användningen av ändamålsenliga krav kommer bidra till mer effektiva och rättvisa upphandlingar, samtidigt som man främjar goda arbetsvillkor inom regionen. Detta är fördelaktigt för både regionen och de anställda som är involverade i upphandlingsverksamheten. För att stödja lokala småföretagare och främja en livskraftig landsbygd och självförsörjning ska regionen sträva efter att dela upphandlingar. Genom att inkludera och ge småföretagare bättre möjligheter att delta i upphandlingsprocesser kommer man främja lokal ekonomisk tillväxt och mångfald. Detta är fördelaktigt både för regionen och det bredare samhället.

Konkreta förbättringar

• Optimera upphandlingsprocesserna genom att införa enkla, ändamålsenliga och enhetliga krav för att främja rättvisa och konkurrenskraftiga upphandlingar
• Stärka deltagandet av småföretagande i upphandlingsprocesser genom att dela upp upphandlingar
• Utveckla samarbetet med kommuner och regioner för att förbättra kompetensen inom upphandlingar

Behöver man verkligen vara med överallt?

Regionen är med i en mängd olika samverkansorgan och politiska nätverk och de har haft en tendens till att bli allt fler med åren. Medlemskapen i dessa kostar 10-tals miljoner kronor årligen enbart i årliga ekonomiska insatser/medlemsavgifter. Till detta tillkommer kostnader i form av att tjänstemän avsätter arbetstid. Tillsammans med arvoden till politiker, kostnader för resor, övernattningar och traktamenten så blir det en ansenlig summa pengar. I en tid då regionens ekonomi alltmer haltar och dessa organ tenderar till att bli allt fler och mer behöver man göra en utvärdering och ställa frågan – behöver man verkligen vara med i alla? Det är bättre att lägga mer tid, kraft och resurser på de samverkansorgan som gör skillnad för länet än att försöka hinna med att vara med överallt.

Konkreta förbättringar

• Utvärdera regionens engagemang i samverkansorgan och politiska nätverk
• Ta fram förslag till vilka samverkansorgan och politiska nätverk som ska avslutas

##

##

Kulturarv

En av de viktigaste aktörerna för kulturarvet i vårt län är Västernorrlands museum. På Murberget har man förutom ett museum också en mängd kulturhistoriskt intressanta byggnader, byggnader som man idag inte har råd att fullt ut underhålla. Museet bidrar också regionalt med såväl råd och kunskap vid utgrävningar, fynd och byggnader runt om i Västernorrland samt har hemslöjdskonsulenter som främjar och bevarar kunskapen om hantverk och slöjdandets konst. Härnösands gamla rådhus och Melinderska huset, Regionen främjar och utvecklar dessa och andra verksamheter och projekt som kan bidra till att bättre bevara länets kulturarv och öka kunskapen om dessa. Genom en ökad satsning på kulturarvet kan regionen också bidra till en ökad tillväxt i besöksnäringen.

Konkret förbättring

• Säkerställ att Västernorrlands museum får tillräckliga ekonomiska resurser för att bevara och tillgängliggöra kulturarvet på Murberget i Härnösand

Ett starkt civilsamhälle

Ett starkt civilsamhälle är en hörnsten för en god samhällsutveckling, ett öppet samhälle med tolerans för olikheter och ger utrymme för människor att växa. Civilsamhället omfattar allt från familjen till ideella organisationer, byalag och hembygdsföreningar, koloniträdgårdar, kooperativ, kyrkor, stiftelser, välgörenhetsorganisationer men även studieförbund samt fackföreningar och politiska partier. Möjligheterna som finns genom samverkan med civilsamhället måste åter få liv. En genomgång av de idéburna rörelsernas behov samt reglementet kring bidragen till dessa behöver ses över under planperioden därtill måste det nya arbetssätt som skulle ersätta Länsöverenskommelsen utvärderas.

Konkreta förbättringar

• Gå igenom de ideella organisationernas behov och reglementet kring bidrag
• Utvärdera regionens arbetssätt att samverka med civilsamhället

Digital transformation (digitalisering)

I oktober 2024 fastställde regionfullmäktige en ny digitaliseringsstrategi för perioden 2025–2027. Utifrån strategins fyra fokusområden får varje nämnd och förvaltning ta fram och genomföra konkreta åtgärder för regionens interna digitaliseringsarbete. Ett aktivt digitaliseringsarbete inom vården behövs också, inte minst utifrån de demografiska förändringarnas påverkan på kostnadsutvecklingen för vården. Exempelvis behöver Västernorrland bli bättre på att utveckla den medicinska vården på distans, e-hälsan. Detta gör vården mer tillgänglig för invånarna oberoende av var i länet de befinner sig, minskar behovet av resor och förkortar både väntan och vårdtiden för patienter. Ett annat steg som behöver tas är att under 2027 införa en ungdomsmottagning online. 17 av 21 regioner har detta enligt UMO och Region Västernorrland är inte en av dessa.[^8^](#_bookmark50) Konkreta förbättringar:

• Utveckla den medicinska vården på distans
• Införa ungdomsmottagning online

8 Digitala ungdomsmottagningar - Umo. Senast uppdaterad: 2024-10-28. Hämtad 2025-06-02. https://www.umo.se/att-ta-hjalp/ungdomsmottagningen/digitala-ungdomsmottagningar/

Familjecentraler

Familjecentraler, där mödravård, barnavårdscentral, öppen förskola och socialtjänst samlas på ett och samma ställe ökar möjligheten att arbeta med förebyggande insatser. Närheten till socialtjänsten gör att steget att söka sig dit för att få hjälp minskar och den öppna förskolan stärker föräldrars kunskaper och sociala nätverk. Idag finns fyra familjecentraler i länet[.^9^](#_bookmark53) En familjecentral i var och en av länets sju kommuner ska vara ett prioriterat mål. Konkreta förslag:

• En familjecentral i varje kommun i länet

Österåsen

En nyckel för att stärka folkhälsan i Västernorrland är Österåsen. Genom att fokusera på livsstilsfrågor genom hela livet och erbjuda kvalificerad rehabilitering kan vi skapa ett friskare län och förebygga livsstilssjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Regionens mål är att utveckla Österåsen till ett ledande centrum för folkhälsa och rehabilitering, med ökad självfinansiering genom egna intäkter. Med Österåsen som motor kan vi bygga ett friskare och mer hållbart Västernorrland!

Konkreta förbättringar

• Utveckla Österåsen till ett nav för förebyggande folkhälsa och avancerad rehabilitering
• Stärka samarbeten med aktörer inom hälsa och vård för att maximera effekten
• Satsa på innovativa program som främjar långsiktig hälsa och minskar vårdbehovet.

1. Detta kan jämföras med Region Västerbottens 13 och Region Gävleborgs 10 och Region Jämtland-Härjedalens 12. https://familjecentraler.se/medlemmar/vara-medlemmar/

Våra löften för en trygg vård nära dig

1. Idéburet övertagande av Sollefteå sjukhus – prioritet nr 1 för att rädda inlandsvården

Sollefteå sjukhus står inför stora förändringar med avveckling av akutverksamhet, IVA och barnmedicin. Istället för fortsatt regionägd nedmontering föreslår vi ett snabbt övertagande av driften av en idéburen organisation (t.ex. Ersta diakoni eller liknande). Detta bygger på en ny lag från 2023 om reserverad upphandling för idéburna aktörer – vinster återinvesteras i verksamheten, inget vinstuttag, hög kvalitet och långsiktig stabilitet.

Förslag Starta RFI (Request for Information) omgående under 2027 för reserverad upphandling av idéburen drift.

• Mål: Behålla specialistvård, närsjukhusfunktion och akutberedskap i Sollefteå – med garanterade resurser som stannar lokalt.
• Detta blir en modell för idéburen välfärd i hela regionen och motverkar avfolkning i inlandet.

2. God, jämlik och nära vård – med primärvården som nav

Omställning till personcentrerad vård där primärvården blir navet, med fler hembesök, digitala lösningar och kortare köer. I Sollefteå kopplas detta till ett starkt närsjukhus som kompletterar primärvården. Inför mobila vårdteam för glesbygd, öka antalet ambulanser för kortare responstider i inlandet och Ådalen, samt fler psykologer i primärvården.

Förslag

• Extra resurser till primärvården i inlandet (max 1 100 listade per läkare).
• Inför mobila vårdteam, fler ambulanser och fler psykologer i primärvården.
• Satsa på samlokalisering med idéburen drift för sammanhållen vårdkedja.

3. Stark folkhälsa och förebyggande arbete – särskilt i glesbygd

Fokus på jämlik hälsa för barn, unga och multisjuka, genom samverkan med kommuner, vaccinationer och kulturinsatser. Vi prioriterar förebyggande insatser mot psykisk ohälsa, särskilt bland unga män där självmordstalen är för höga. Ofrivillig ensamhet är en av vår tids största hälsoutmaningar.

Förslag

• Strategiskt folkhälsoprogram med mätbara mål för minskade klyftor.
• Förebyggande program för unga män mot isolering och självmord.
• Medmänniska på recept, möjliggör för vården att remittera patienter till social gemenskap.

4. Kompetensförsörjning och attraktiva arbetsplatser

Säkerställ rätt kompetens genom livslångt lärande, minskad hyrbemanning och bättre arbetsmiljö (färre medarbetare per chef). Vid idéburen drift blir detta enklare med stabilare organisation.

Förslag

• Mål: Färre medarbetare per chef, ökad egenrekrytering och utbildningspaket.

5. Hållbar samhällsutveckling och regional tillväxt

Leda utvecklingen med kommuner och näringsliv, fokus på infrastruktur (Nya Ostkustbanan), bredband och Agenda 2030. Vi stärker små och medelstora företag i glesbygd genom riktat stöd, enklare tillstånd och samverkan för etablering och familjebildning.

Förslag

• Aktiv samverkan för fysisk/digital infrastruktur.
• Stöd till företagen och utveckling av näringslivet i glesbygden – riktade insatser för att skapa jobb och locka familjer till inlandet.
• Koppla idéburen sjukhusdrift till bredare tillväxtsatsningar för att motverka utflyttning.

6. Ekonomisk balans, robust beredskap och grön omställning

Balanserad ekonomi med starkt eget kapital, reserv för kriser och klimatbudget. Idéburen drift kan bidra till effektivitet utan vinstkrav.

Förslag

• Satsa på digital transformation och hållbarhet – idéburen modell ger långsiktig robusthet.

7. Minska administrationen – frigör resurser till personalen på golvet

Regionen har kritiserats för stor central administration, många chefer och onödiga möten – trots besparingar. Vi har fler direktörer än jämförbara regioner, medan vårdpersonal sliter. Pengarna ska gå till golvet.

Förslag

• Banta administrationen: Avskaffa "vårdutvecklare" som inte jobbar kliniskt; granska och minska övrig administration.
• Minska antalet direktörer och politiska utskott
• Alla besparingar går till golvet: Lönesättning för bristkompetenser, betald utbildning, specialistundersköterskor etc.
• Patienthotell nära förlossning för kvinnor med långt avstånd.
• Lokalt ledarskap, kombinationstjänster

8. Samordnad vård för kvinnosjukdomar och sällsynta diagnoser

Tack vare statliga tillskott från den KD-Ledda regeringen har tandvården stabiliserats. Nu flyttar vi fokus till de patienter som faller mellan stolarna i dagens regionstyre.

Förslag

• Regionalt Endometrioscentrum. Samlad expertis för endometrios, PCOS och lipödem för att korta diagnostider och ge rätt smärtlindring.
• Patientlots för sällsynta diagnoser. En fast funktion som samordnar kontakter mellan specialistvård, primärvård och nationella expertcenter.
• Diagnosgaranti och snabbspår vid misstänkt endometrios hos unga kvinnor för att rädda framtida fertilitet.

9. Bryt psykisk ohälsa – korta köer till BUP och psykiatri, särskilt för unga män

Många i länet, särskilt unga män, mår dåligt – självmordstalen är för höga. Långa köer till BUP och vuxenpsykiatri förvärrar problemen. Vi prioriterar snabb hjälp för att fler ska få ett drägligt liv och familjer ska hålla ihop.

Förslag

• Fler psykologer och terapeuter i primärvården + snabbspår till BUP.
• Satsa på förebyggande insatser för unga män: riktade program mot isolering, jobb/relationer och självmordsförebyggande.
• Minska köer genom utökad kapacitet i psykiatrin och samverkan med kommuner/idéburna aktörer.

10. Ledande i beredskap och totalförsvar – från mjuka undersidan till starkt försvar

Västernorrland ska inte vara Sveriges "mjuka undersida". Vi bygger stark beredskap: militärt, civilt och totalförsvar. Återupprusta Hemvärnet, stöd regementet i Sollefteå/Härnösand, säkra skyddsrum, livsmedels-/medicins-/drivmedelslager. Stöd försvarsindustrin för jobb och tillväxt.

Förslag

• Underlätta Försvarsmaktens närvaro: stöd till I 21 i Sollefteå, ökad Hemvärnsverksamhet.
• Granska och uppgradera skyddsrum i hela länet.
• Aktiv samverkan med kommuner/näringsliv för krislager och investeringar i försvarsindustrin – skapar arbetstillfällen och attraktivitet i inlandet.

11. Utökad fertilitetsvård för ett växande Västernorrland – strategisk investering i framtida befolkning

Regionen har rekordlåga födelsetal och befolkningsminskning, särskilt i inlandet. Många par drabbas av ofrivillig barnlöshet där tre IVF-försök för första barnet ofta inte räcker. Syskonförsök nekas, vilket gör familjebildning till en klassfråga (privata alternativ kostar sexsiffriga summor). Stödet brister vid upprepade missfall.

Förslag

• Utreda utökning från tre till sex offentligt finansierade IVF-försök för första barnet, inklusive kostnadsberäkning.
• Utreda 1–3 offentligt finansierade syskonförsök för att motverka ensambarnslöshet.
• Föreslå förbättringar i vårdkedjan för upprepade missfall: tidigare utredning, samordnad specialistvård och ökat psykosocialt stöd (kurator, samtalsstöd).